Efter tjugo år inom psykiatrin med tre självmordsförsök och ett liv i hemlöshet fick Michael för två veckor sedan äntligen sin diagnos: posttraumatisk stress. Nu känner Michael att han fått upprättelse. Han säger,

– Nu hoppas jag på ett friskt liv! Jag vill kunna bli den jag är ämnad att vara.
Det var under Michaels militärtjänstgöring som han blev mobbad och kränkt för hans aktiva kristna tro. En mobbning som slutligen accelererade och ledde fram till en timslång misshandel av ett befäl. Traumat var ett faktum och än idag lider han av posttraumatisk stress med flashbacks, ångest och depressioner.

– När jag kom tillbaka från min militärtjänstgöring var jag inte längre samma person. Jag klarade inte av vardagen, konstaterade Michael. Det var i Skellefteå kommun som han för två veckor sedan fick sin diagnos efter år inom psykiatrin. I Skellefteå hänvisade de honom vidare till Uppsala för bättre vårdmöjligheter. Nu vill Michael bli skriven här.
– Jag har haft kontakt med socialtjänsten därifrån jag kommer och även här. De verkar vilja hjälpa mig, men de har sina regler. Michael suckar,
– det går faktiskt aldrig att få reda på vad som egentligen gäller. Jag tycker att vi fått ett nazi-sovjet-samhälle, där vi hänvisas att prata med några frontfigurer, men där det faktiskt är personerna bakom rökridåerna som bestämmer.
Hemlös har han varit i hela sitt vuxna liv. Hans nätter har kantats av tillfälliga sovplatser hos flickvänner, bekanta eller under bar himmel. Det har inte heller funnits mycket pengar över till mat.
– Man kan säga att jag blivit bra på att vara hungrig! Du svälter inte ihjäl på ett äpple om dagen i två dagar, i alla fall inte rent fysiskt, psykiskt är det däremot en annan femma. Han fortsätter,
– jag upplever framförallt att hunger är något väldigt förnedrande. Ute i naturen sporrar hungern dig till att hitta mat, men här i stan sporrar tyvärr inte hungern dig till att söka jobb. Tvärtom leder det ofta till kriminalitet eller till att rota i sopor.
På Mikaelsgården får Michael sina kläder tvättade, han får sina basala behov tillgodosedda samt stöd i kontakter med socialtjänsten.
– Verksamheter som Mikaelsgården är viktiga! Det betyder att man har ett origo, en fast punkt, något att orientera sig efter. Jag faller inte fritt!
I går sov Michael i vindskydd och i natt kommer han att söka upp en raststuga öppen för vem som helst att sova i.
– Vården i Uppsala har förklarat för mig att min prognos faktiskt är jättegod, 40 procent med posttraumatisk stress blir helt friska och hela 80 procent upplever en klar förbättring. Nu drömmer jag om att vården ska kunna fungera, så att jag kan få leva det liv jag vill leva.

Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapport visar att fattigdomen fortfarande i allra högsta grad är en realitet i Sverige. Många människor kämpar i vardagen för att klara det mest basala i tillvaron, nämligen mat på bordet. I Uppsala lever exempelvis idag närmare 9000 barn i familjer där ekonomisk utsatthet och låg inkomststandard är vardag. En vardag där mat på bordet inte är en självklarhet.

Läs mer om situationen i dagens Sverige i Fattigdomsrapporten 2019 sammanställd av Sveriges Stadsmissioner.

Var också med i Uppsala Stadsmissions insamling och hjälp oss att bekämpa hungern. Med ditt stöd kan vi ge fler människor mat på bordet i Uppsala!

Stöd oss genom Swish 900 28 25 eller PG 90 02 82-5, BG 900-2825.