”Ett fast jobb innebär att jag får en bra framtid i Sverige”
Khan är en av alla hundratals unga vuxna som kom till Sverige 2015 och omfattas av gymnasielagen. I våras blev han färdig undersköterska och längtar efter sin första fasta anställning. Men det är inte lätt – trots att han har sökt över hundra jobb.
Khan kom till Sverige från Pakistan som 17-åring under sensommaren 2015. Han lärde sig svenska fort och påbörjade studierna kort därpå. Efter ett drygt år i Stockholm fyllde han 18 år och blev förflyttad till olika vuxenboenden i Boden och Åre.
– Det var en stor chock för mig att komma till Norrland. Inte bara för att det var så kallt utan också för att alla andra som bodde på vuxenboendena var så mycket äldre än vad jag var. Jag kände mig dessutom ensam eftersom jag var den enda som kunde svenska, men det gjorde att jag kunde agera tolk till de andra boende, berättar Khan.
Efter en tid kunde Khan flytta tillbaka till Stockholm där han hittade en familj att bo hos. När det var dags att välja utbildning tyckte familjen att hans omtänksamma person skulle passa bra inom vård och omsorg. Han lyssnade på råden och valde att utbilda sig till undersköterska.
En anställning nyckeln till uppehållstillstånd
Khans utbildning innehöll mycket praktik och efter att han tillbringat några månader på ett äldreboende fick han i våras anställning som timvikarie. Han blev snabbt populär, både bland kollegorna och de äldre på boendet.
– Jobbet som undersköterska passar mig bra. Jag får ofta höra att jag är lugn, hjälpsam och bra på att lyssna och jag tycker verkligen om att jobba med människor, att få hjälpa dem som inte kan klara sig själva.
I slutet av praktikperioden kom coronapandemin och han fick jobba både många och långa pass för att hjälpa de äldre och täcka upp för sjukanmälda kollegor. Men när han frågade om det fanns möjlighet till fast anställning blev svaret nej.*
– I och med att jag behöver en fast anställning för att få stanna i Sverige kunde jag tyvärr inte fortsätta som timvikarie, trots att jag trivdes väldigt bra. Sen dess har jag sökt fler än hundra olika jobb. Jag vill allra helst jobba inom äldreomsorgen, på sjukhus eller som personlig assistent, men jag kan bidra inom fler yrken än så och är tacksam för alla möjligheter till fast jobb, förklarar Khan.
Drömmer mardrömmar om nätterna
Just nu känner Khan stor rädsla för att inte få stanna i Sverige. På nätterna drömmer han mardrömmar där han blir tagen av polisen och bortförd från Sverige. När ämnet framtiden kommer på tal avslutar han:
– Jag drömmer om att få ett normalt liv i Sverige. Ett jobb för mig innebär att jag får en bra framtid, det är allt jag drömmer om.
* Efter att artikeln publicerades har Khan genom Stadsmissionens projekt “Unga i jobb” hittat ett arbete på ett nytt företag. Han hoppas nu att anställningen snart skall kunna omvandlas till en fast tjänst, vilket skulle möjliggöra permanent uppehållstillstånd för honom i Sverige.