Vi kallar gruppen som har fallit mellan stolarna för “de ohjälpta medborgarna”. Att falla mellan stolarna innebär att personers rättigheter i socialförsäkringssystemet inte tillgodoses. Vi upplever att det handlar om personer som har kunskapsbrist gällande information och medvetenhet, eller missuppfattningar om förmåner. En annan orsak till att vara ohjälpt är komplexitet: komplicerade och tidskrävande eller kostsamma ansökningsprocesser, otillgänglighet för den sökande. Det kan också föreligga sociala hinder så som stigmatisering eller uppfattning om stigma. Det kan vara kopplat till villkoren för själva ansökningsförfarande men även bero på stolthet eller brist på förtroende för myndigheter. När du inte mottar samhällets stöd så finns ingen data att samla in kring exakt hur pass utbredd gruppen av ohjälpta medborgare är. De ingår inte i någon offentlig statistik och det går därmed inte att bilda sig någon helhetsbild av problemet.

Årets fattigdomsrapport visar att den vanligaste insatsen för de ohjälpta i Uppsala är olika former av akut stöd; matutdelning och materiellt stöd. Vi ser också en stor andel av ohjälpta i våra sociala verksamheter. Vi arbetar ständigt med både akut stöd och långsiktigt förändringsarbete. Tillsammans med alla Stadsmissioner i Sverige ser vi nödvändigheten av att regeringen tar fram en nationell fattigdomsstrategi och rekommenderar följande:

• Att regeringen i nära samarbete med det civila samhällets aktörer kartlägger fattigdomen i Sverige, med ett särskilt fokus på utsatta grupper.

• Att regeringen säkerställer att minimumnivån i Sveriges välfärdssystem, så som bidrag och pensioner, är tillräckliga för att täcka basala levnadskostnader.

• Att ansvariga myndigheter samordnar sina insatser i syfte att enskilda människor inte ska “falla emellan” de olika välfärdssystemen.

• Att Uppsala kommun tillsammans med Stadsmissionen utvecklar ett samarbete kring extrajobb under studietiden så att alla ungdomar, oavsett vårdnadshavares inkomst, ska ha bättre förutsättningar.