Skamligt att Uppsala kommun inte mäter hemlösheten

Debattartikel publicerad i UNT den 22 december.

Människor med låga inkomster löper i dag en stor risk att hamna i hemlöshet. Nära hälften av de som lever i hemlöshet gör det på grund av ekonomi samt avsaknad av nätverk. Ändå saknar fortfarande Uppsala kommun en årlig kartläggning av hemlösheten.

Hemlösheten har ändrat ansikte. Tidigare hade majoriteten av de som levde i hemlöshet ett alkoholberoende. Nu är det mindre alkohol till förmån för tabletter och psykisk ohälsa. De grupper där hemlösheten riskerar att öka är bland fattigpensionärer, unga killar med psykisk ohälsa och barnfamiljer. I Uppsala visar Socialstyrelsens senaste kartläggning att 43,1 personer per 10 000 invånare lever i hemlöshet vilket handlar om nästan 1 000 personer. Rapporten släpptes 2017 och nästa planeras till 2023. Socialstyrelsen tar alltså fram hemlöshetsrapporter med oerhört glesa intervaller, ungefär vart sjätte år. Eftersom Uppsala kommun enbart vänder sig till Socialstyrelsen för att få statistik över hemlösheten innebär det att en föråldrad statistik ligger till grund för politiska och administrativa beslut. Stadsmissionen i Uppsala kräver färska hemlöshetssiffror från kommunen varje år, precis på samma sätt som till exempel Malmö stad tar fram sin årliga hemlöshetsstatistik – något de gjort ända sedan 1996. Faktum är att det är skamligt att Sveriges fjärde största stad fortfarande inte har någon egen kartläggning när kommuner som Sollentuna, Skövde och Nyköping har (Stockholms stadsmissions senaste hemlöshetsrapport visar att omkring 19 kommuner i Sverige själva mäter hemlösheten).

Om vi ska kunna motverka hemlöshet och utanförskap är det viktigt med färska siffror. Människor som saknar bostad far väldigt illa. Det är svårt att komma tillbaka in i samhället när du väl fallit utanför. En stor del av dem som besöker våra verksamheter är unga killar som mår psykiskt dåligt. Om vi inte har verktygen och förmågan att handla direkt blir det mycket svårare att skapa en förändring senare. Dessutom är det kostsamt för kommunen både humanitärt och monetärt att inte ha kunskap, verktyg och resurser till att förebygga och motverka hemlöshet.

Någon ljusning i bostadsmarknaden kan vi inte heller se eftersom kommunens fokus läggs på nyproduktion av bostäder med skyhöga hyror. Nybygget är inte till för människor med ekonomiska bekymmer och än mindre för hemlösa som ofta saknar både arbete och lön. I Stockholms stadsmissions senaste hemlöshetsrapport beskriver stadsmissionerna en svensk modell för sociala bostäder. Här finns det flera goda exempel att titta närmare på från Finland, Norge, Tyskland och Österrike. Sociala bostäder behöver inte öka segregation och stigmatisering. Istället skulle en svensk modell för sociala bostäder kunna ge oss nya, värdefulla verktyg mot hemlöshet. För att lyckas i arbetet med att utveckla sociala bostäder behöver vi vara många goda krafter – kommun, civilsamhälle, fastighetsbolag, regering och riksdag – som alla kan vara med och bidra på olika sätt. Men först behöver kommunen ta fram färsk hemlöshetsstatistik samt en kartläggning om vilka som kan bli aktuella i denna typ av boendelösning. Uppsala Stadsmission vill att kommunen tar
hemlösheten på allvar genom att:

  • Kartlägga hemlösheten inom kommunen varje år
  • utveckla en svensk modell för sociala bostäder som fungerar här i Uppsala

Med stadsmissionens förslag skulle Uppsala få nya, värdefulla verktyg för att motverka hemlöshet och en efterlängtad nystart. Att arbeta för ett genomförande av både en hemlöshetsrapport och nya innovativa boendelösningar skulle verkligen vara en värdefull julklapp för de människor som vi möter.

Margaretha S Paras
Direktor Uppsala Stadsmission

Johanna Rudmark Hagström
Socialchef Uppsala Stadsmission

 

Läs debattartikeln i UNT

 

 

Den 14:e december, kl 13:00 vid S:t Per Gallerian i Uppsala, går Tomteruschen av stapeln – ett nytt Stadsmissionsarrangemang mitt i centrum.  Kom och var med och bidra till att skapa en folkfest till förmån för människor i social utsatthet och hemlöshet!

Läs mer och anmäl till Tomteruschen

Julen är en svår tid för många människor. Utanförskapet, ensamheten och fattigdomen gör sig extra påmind. Vill du engagera dig inför och under juldagarna?

Vi har samlat information om hur du kan vara med och bidra till att fler människor får möjlighet att fira jul med mat, värme och gemenskap.

Läs mer och välj hur just du vill vara med och bidra här

 

Låt ditt företag bidra med värme i vinter – bli en del av Stadsmissionens julkampanj! Var med och ge de mest önskade julklapparna till människor i social- och ekonomisk utsatthet och hemlöshet; värme, mat och bostad.

Ditt företag kan göra gott i juletid för de mest utsatta i vårt samhälle, samtidigt som ni stärker ert varumärke.

Läs mer och välj mellan våra olika julpaketeringar här.

 

Varmt välkommen till fredagsbön på Mikaelsgården.

Lunch från kl. 11:30
Bön i kyrkan kl. 12:15

Den 15 november gästtalar Daniel Gustafsson, mångårig kökschef på Soppmässan samt föreståndare på St Ansgars stiftelse.
Fredagsbön: 1/11, 15/11, 29/11, 13/11

Albin är bara 21 år men har redan haft cancer tre gånger. Den första gången han insjuknade var han bara 12 år gammal. Vi träffas på Mikaelsgården, där han berättar om sin kamp mot tablettmissbruket.
– Jag har problem med droger! Jag hoppas att jag kan sluta själv, utan hjälp, för jag har lyckats förut men sedan var jag dum nog att börja igen. Det är svårt. Jag är ju väldigt beroende av tramadol och hasch. 
Albin drömmer om att ha pengar så att han kan hjälpa de svaga i samhället, sina vänner och dem han inte känner. Han tror att han blivit starkare mentalt av cancern,
– men sedan är vi ju bara människor. Det är klart att jag kan tänka: ”shit, har jag har cancer!? Är jag nära döden nu? Första gången var jag ju så liten.
På Mikaelsgården kommer han för att umgås, fika och dricka te. Han brukar följa med sina vänner till verksamheten.
– Umgänget här är fantastiskt! Alla är trevliga och snälla. De som jobbar på Mikaelsgården gör ett fantastiskt jobb.

Läs mer om vår verksamhet Mikaelsgården

Albin heter egentligen något annat.